Nätdejting

Jag provade nätdejting i höstas...

Pga tristess och att de flesta av mina vänner alltid hängde i par(ade sig)....

Det var ganska kul. O sjukt nervöst inför första dejten. Nåväl. Jag avverkade fyra dejter med olika personer innan jag la ner. Insåg att det faktiskt var väldigt svårt. Alla verkade roliga och trevliga via mail men IRL var de ju inte riktigt lika snygga eller roliga. Det är svårt.

Det sjuka var att tre av dem hade någon slags koppling till mig... Det kanske inte är så svårt när världen är så liten men ändå.

Kille 1 - hans ex-sambo är en av mina närmaste vänners flickvän
Kille 2 - hans bästa väns tjej har gått i mitt gymnasium (som är pyttelitet)
Kille 3 - hade släktingar i Värmland och bodde typ granne med mina föräldrar
Kille 4 - va allmänt knäpp och det kan jag väl relatera till mig själv också

Jag vill tillägga att jag inte hade någon bild på mig själv. Eller jo. En diffus bild där man såg att jag inte var tjock. Jag däremot träffade ingen utan bild.

Vad jag skulle komma fram till är att jag blev paranoid. Jag såg killar heeeela tiden från spraydejt och jag var livrädd för att bli igenkänd av någon på stan, trots att bilden var väldigt intetsägande. Jag skvallrade däremot alltid för mina vänner när jag kände igen någon.

En kille är jag fortfarande lite rädd för. Vi hade mailkontakt. Han va äckligt snygg men sen bytte han ut sin bilder... de jag tittat på va ca 4 år gamla, på de nya var han således 4 år äldre och av en helt annan kaliber. Vi hade väldigt trevliga diskussioner men det blev too much. Nåväl. Han borde inte känna igen mig.

Men det som fick mig att verkligen sluta var kille nummer 4

Jag var inloggad på spraydejt en hel kväll eftersom jag städade. Skulle träffa upp några vänner i en hotellbar i stan. En 20åring mailar mig och undrar varför det måste va så pretentiöst och att vi bara kunde ses och ta några järn i stan. Jag tänkte "Du måste våga för att vinna" och sen var han ju väldigt modig. Jag sa att jag var upptagen men att han gärna fick följa med... Tyckte att han skulle ha lte kredd för modet. Dessutom hade var han väldigt snygg och rolig i de två mail jag fått.

Sagt o gjort. Han kom in till hotellet. Ja höll på o dö av nervositet. Mina vänner tyckte jag var knäpp men rolig. O ja tyckte också det skulle bli spännande.

Väl där säger han;
20:Men. Är det Du?
S: Eh.... ja...
20: Men Du ljög
S:?????
20: Ja... Jag är ju 1.80
S:Ja... O ja är 1.77....
20: Näe, Du är längre...
S:??? Näe.

Som ni förstår blev denna inleding fruktansvärt konstig... Jag svarade med att gå till baren... O sen gick vi o satte oss med mina vänner. Han var sjukt nervös vi gav honom en break o pushade att han var sjukt modig....
Men. Han kunde ju inte föra sig normalt. Han höll fingrarna för munnen hela tiden så man hörde inte va han sa o sen när frågade va han sa svarade han med "Eeh.. Näe det var inget". Jag försökte prata men han svarade med att det räckte att vi hade öldrickning som gemensamhet. idiot. Jag fick styra hela samtalet. Det va katastrof. Han va självklart inte lika het i verkligheten... Men ok.

För att få det hela att röra sig lite gick vi vidare till Riche o vi frågar om han ska med... O ja. Det ville han. Att han inte fattade att han skulle gå hem. Han hade aldrig varit där o ville väl passa på... Vi hade inget o prata om på vägen dit förutom att han aldrig varit ute runt stureplan... Ojojoj. Han sa typ "ni kanske vill att jag går" Det ville vi men det säger man ju inte. Eller???

Sen säger han att hans plan var att åka in till stan o hångla upp mig. HAHA. Då får han nog lära sig o prata först. Well. Väl där går han på toa o vi alla hoppas att han är smart o drar... Näe. Vi gick vidare mot Berns... Han fattade inte att han kunde dra då heller så.... Vi gick hem. På norrmalmstorg frågar vi vart han ska...
20:Var som helst

Vi (mina vänner och jag) tittar på varandra med himlande ögon...

Jag förklarar att tunnelbanans röda linje går en bit bort och jag kan föja honom eftersom jag skulle däråt.
20: Ok.
Väl vid t-banan.
20: Det blir inge hångel va?
S: ???? Näe Du. Det blir det inte men... Du ska ha en eloge för att DU var så modig. Ta hand om Dig.

När jag kom hem stängde jag ner spraydejt. Usch. Jag kände mig FRI. Och jag tackar ändå 20åringen. Jag hoppas han mår bra.