lördag 23 juni 2007

Underbart!

Midsommar var UNDERBART!
Började dagen med att baka två olika tårtor. En chokladbollstårta med smält choklad och en citronsockerkakstårta med smörkräm, chokladbitar och chokladglasyr. De behövde vara lätta att bära och passa till jordgubbar. Hade svårt att välja kläder. Jag ville ju va sådär härligt somrig och snygg. Anpassade mig dock lite. Det blev en klänning (med graviditetsvarning) lila och rosa stora psykedeliska blommor, leggings och sneakers. Addade lite glamour med min guldskimrande bolerojacka i satin. I vanliga fall hade jag nog tagit en snygg klänning och högklackat.

Blev sen och missade tåget. Det gjorde inget. Mitt sällskap hade också missat tåget så vi kom lite senare än de andra.

Väl framme var långbordet uppdukat, potatisen puttrade och vi hängde upp ballonger... Tackade mig själv för rätt klädval. Torpet. Det var verkligen ett litet litet torp. Fult och schavigt. Vänta. Charmigt menar jag. Enormt stor tomt med nybyggda lyxhus runt om. Men inte på denna gård. Bara det lilla lilla torpet med utedass. Ett väldigt fint utedass med zinkhandfat och kallvatten. Helt lovely. Idel sköna människor. Alla hade med sig mat och vi delade på allt. Det dracks nubbe och skålades i plastmuggar. Stereoanläggningen spelade ragga och hiphop om vartannat. Besticken räckte inte riktigt och tallrikarna var udda. Pappersdukarna satt fast med spik och någon satt i en badenbaden en annan på en rutten stol som var på väg att ge upp. Det droppade in nya människor hela dagen. Och det var ett stort överskott av pojkar. Många var dessutom väldigt håtta! Mina nya sneakers gjorde succé bland männen, klänningen likaså. Inte för att det hade spelat någon större roll men vem fan har dött av komplimanger?

Killarna spelade fotboll och tjejerna fann varandra. Vi var på väg att diska men beslöt oss för att inte görat. Bra. Vi fegade ur och bar iaf upp allt till torpet. En kille stukade foten. Vi pratade med syster Birgitta på sjukvårdsupplysningen. Allt gick bra. Vi andra gick och badade. Jag badade inte. Orkade inte med att ha blött hår. Gick tillbaka och roddade lite inför grillningen. Grillade och eldade. Någon visade sin pyromanisida. Ägaren fick tillslut hindra honom från att låta ännu en pall slukas av lågorna. Efter grillningen hittade jag pulverkaffe och lyckan var gjord. Kokade vatten och tog fram mina tårtor och vaniljsås. De gjorde succé!

Sen var det dags to hit the dansbana. Det var lovely. Hela byns invånare hängde vid dansbanan. Det fanns gevärsskytte, tombola och grillad korv. Det var inte så mycket dans men det styrde vi snart upp. Jag buggade som aldrig förr. Sen anammade vi en gammal klyscha; Man ska sluta när det är som roligast. Sagt och gjort. Vi gick och tog sista bussen mot city. Hemma 01.15.
Min skepsis mot midsommarfirande i Farsta var helt obefogad.

O knappt en droppe regn på hela dagen. Enligt uppgift har alla mina vänners midsommarfiranden (som jag inte varit bjuden till...) innehållit regn. Så kan det gå!

Denna Midsommarafton placerar sig på Topp 3 och jag har lärt mig något om midsommarfester. Allt behöver inte vara perfekt. Allt behöver inte vara uppsyrt. Det gör inget om potatisen är överkokt. Det gör inget om besticken inte räcker. Det gör inget om man inte har en blomsterkrans i håret. Det gör inget om någon stukar foten. Det gör inget om man bara känner en person. Det gör inget om man har gympaskor. Det gör inget om det inte finns någon midsommarstång.

Livets vägar äro outgrundliga. Man vet aldrig vad som lurar bakom nästa krök.

Inga kommentarer: