Vännen.
Jag får gåshud när folk kallar mig vännen. På ett bra sätt.
Vännen.
Vän i bestämd form singular. Jag använder det sällan men det händer att någon kallar mig det.
Jag vet inte varför det är så starkt. Tröstande på ett bra sätt. Inte "pluttegull-det-är-så-synd-om-Dig" utan bara "vännen". Förstående och tröstande.
Jag tror mamma brukade säga det när jag var liten.
Vännen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar