onsdag 14 november 2007

Vännen.

Jag får gåshud när folk kallar mig vännen. På ett bra sätt.

Vännen.

Vän i bestämd form singular. Jag använder det sällan men det händer att någon kallar mig det.

Jag vet inte varför det är så starkt. Tröstande på ett bra sätt. Inte "pluttegull-det-är-så-synd-om-Dig" utan bara "vännen". Förstående och tröstande.

Jag tror mamma brukade säga det när jag var liten.

Vännen.

Inga kommentarer: