Var är vi på väg?

Jag är ju en hemsk moralpredikant när det gäller knark. I alla dess former. Nästan så att jag börjar tvivla på mig själv ibland. O jag försöker göra något åt den sjuka synen bekanta har på "lite kokain". Sen får jag höra om en kompis kille. På riktigt, en kompis kille. Han hade varit vinterkräksjuk och det var dags för julfest. Han träffade sina arbetskamrater och chef dagen innan julfesten.

Kollegorna; "-Fan imorrn blire fest utan dess like"
Kompis kille; "-Näe, alltså, jag orkar inte. Jag har inte fått behålla någonting på en vecka, jag är helt matt"

Kollegorna; "-Ahmen, va fan, kom igen nu. Det är bra för magen"

Kompis kille; "-Ja alltså, festa ni men jag pallar inte"

Chefen lutar sig fram och säger "-Ehm, ja kanske inte har sagt det till Dig men jag har fixat ett gram kola till alla"

Behöver jag säga något mer?