Visar inlägg med etikett igenkänninghetsfaktor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett igenkänninghetsfaktor. Visa alla inlägg

tisdag 19 juni 2007

Love.

Idag ÄLSKAR jag den här låten.

fredag 1 juni 2007

Fy fan för hang ups.

Ja blir så trött.

HAN som varit borta ett tag har kommit hem.

HAN är dålig.

HAN är inte bra.

Iaf inte för mig.

Nu blire Sophie igen.

FÖRSVINN.

onsdag 23 maj 2007

Livets vägar äro outgrundliga.

Så satt vi då där...

Jag, k och Hans. Hans och k är mina gamla skolkamrater. k är en av alla Johan vi hade i vår klass; k, E och Ludde. k och Ludde bor ihop. E har det nog inte gått så bra för. Nåväl.

Hans gick i min och k:s parallellklass. Han kom till vår skola på lågstadiet, tror jag. Han var väldigt jobbig, ett riktigt störigt barn som nog inte hade det så lätt alla gånger. Lite som jag. Inte heller så lätt alla gånger. Men vem fan har det? k var en av de killar som alltid var snäll mot oss flickor. Han var lite lost men retades sällan. Retades gjorde dock Hans. Jag påminner nog honom varje gång vi ses. På ett eller annat sätt. Inte för att jag vill men det blir bara så. Jag retades också väldigt mycket, för att visa att jag också kan. Jag hade ju nöjet att få vara med de snygga tjejerna trots att jag inte passade in... Jag tyckte att de som inte passade in behövde få veta det. Dessutom var jag bland skolans längsta med en vikt på 40 kg "NEJ, jag är inte sjuk" "NEJ, jag älskar godis och läsk" " NEJ, jag äter frukost, lunch, middag, kvällsmat" "NEJ, jag kräks inte" "NEJ, jag har inga bröst" "NEJ, jag kan inte äta upp mig" "NEJ, jag spyr inte" "JA, jag vill vara populär" "JA, jag vill hångla" " JA, jag vill få en ros på Alla Hjärtans Dag med RÖTT kort, inte bara gula" "JA, jag vill åka moppe" "JA, JAG VILL JAG VILL JAG VILL JAG VILL"

Barn är ju barn och barn är väldigt elaka. Men barn blir vuxna. Det måste vi komma ihåg.

Hur som helst. Jag, Hans och k. Vi har väl hållit sporadisk kontakt sedan grundskolan men häromdagen styrde vi upp ett möte. Hans har varit ute och rest väldigt länge men vi sa att vi skulle höras sist vi sågs då på juldagen. Jag vet att k bor i Sthlm men glömmer bort det lika fort...

Hans stannade en natt i Sthlm och vi styrde upp ett möte tillsammans med k. Det är så härligt med dem man inte träffat på hundra år men ändå känns som man träffade för någon vecka sedan. Jag vet väldigt lite om dem och de om mig. Jag vet knappt vad de andra sysslar med. Men på något sätt hålls vi samman.

Det diskuterades det gamla minnen och diverse uppdateringar om människor i Kristinehamn och vilka som flyttat och vilka som bor kvar. Vilka som fått barn och vilka som förlovat sig. Vilka som blivit par för att de är de enda som bor kvar och vilka som köpt hus i Björneborg. Vilka som sitter på bänken och vilka som dött.

Vi pratade så om klasserna i skolan och vilka roller vi haft... Vi konstaterade att vi måste gå på återträffen nästa år och i egenskap av kontrollfreak ska jag försöka styra upp någon form av återförfest. Som back in the days när vi hängde vid Strandjouren och åkte moppe. Eller ja. Jag tittade mest på.

Ingen av oss var särskilt populära men ingen var heller särskilt utsatt... Vi pratade om de populära. Vad har hänt med dem?

Ingen av dem har blivit särskilt framgångsrik. Så mycket kan vi säga. Inte sagt att någon av oss tre är särskilt framgångsrik heller. Men. Vi vågade oss påstå kommit en bit på väg. Vi vet vilka vi är. Vi kan ta hand om oss själva. Vi har det ordnat ekonomiskt. Vi vet att vi är värda något.

I alla fall i våra liv.

Vi vill inte ha barn just nu, vi vill inte sitta i en tvåa på Ringvägen i Kristinehamn, vi vill inte ha ett hus i Björneborg, vi vill inte åka bil vart vi än ska, vi vill inte hänga på Biljarden varje helg, vi vill inte jobba på posten, vi vill inte va förlovade, vi vill inte peka på ngn vi aldrig sett förut, vi vill inte åka på charter, vi vill inte åka till Karlstad för att gå på H&M, vi vill inte heja på alla på Systembolaget, vi vill inte åka bil till Picassoskulpturen för att äta mjukglass, vi vill inte vara trångsynta, vi vill inta sitta på bänken, vi vill inte lyxkäka på China Garden, vi vill inte titta på Lundsbergarna- VI VILL INTE. JAG VILL INTE.

Med detta inte sagt att något av ovanstående är fel. Jag avundas dem som vill och kan, men jag vill fan inte.

Jag vill dansa hela nätterna, jag vill bo trångt och dyrt i innerstan, jag vill cykla och åka kommunalt, jag vill gå på Riche, jag vill jobba med HR, jag vill vara tokkär, jag vill hälsa på nya ansikten, jag vill åka på utflykt till Grand Saltsjöbaden, jag vill ha H&M runt hörnet, jag vill kunna välja på tre Systembolag, jag vill dricka öl på Söder, jag vill käka italiensk glass på Nybrokajen, jag vill möta nya saker, jag vill lyxkäka på Lux, jag vill titta på Kungafamiljen - JAG VILL.

Vi vill helt enkelt inte bo i Kristinehamn.
Men.
Som sagt.
Vi kan ändå avundas de som vill. Och vi är ändå glada att vi växt upp i en småstad i underbara Värmland.
Vi älskar många som bor där.
Men.
Faktum kvarstår.

Inte trodde vi att vi skulle göra det vi gör idag när vi satt i den där sunkiga soffan på Bygget för hundra år sen. O visst. Vi har alla en lång väg att åka men resan ska bli mig ett sant nöje.

Jag log hela cykelvägen hem till min dyra trånga lägenhet.
Men.
Jag kommer skratta nästa gång jag betalar ockerhyran.

Fölä ä fan värte!

O funderar ni på att lämna småstan kan jag bara säga;
Gört dä ä värte!

Men kom ihåg;
Hon kan va jävligt karg och hård.
Så vass och falsk.
Så elak och stormig.
Så liten och dekadent.
Så irriterande och arg.
Så frustrerande och förbannad.
Så störande och lidande.
Så hysterisk och manipulativ.
Så bråkig och fördömande.

O visst fan gör det ont.

Men allt som oftast är hon underbar.

Stockholm åh mitt Stockholm.

fredag 18 maj 2007

Kär i en hipster.

------>Hypen ä total!

Love it!

Edit: -----> texten

tisdag 15 maj 2007

Book quiz

Blev lite ledsen när jag såg Babar... Men sen... När jag läste texten kändes det helt ok.... Den stämmer säkert in på många.. Men ändå. Ganska nöjd. O visst är Celeste vackert!




You're Babar the King!

by Jean de Brunhoff

Though your life has been filled with struggle and sadness of late, you're personally doing quite well for yourself. All this success brings responsibility, though, and should not be taken lightly. Life has turned from war to peace, from damage to reconstruction, and this brings a bright new hope for everyone you know. These hopeful people look to you for guidance, and your best advice to them is to watch out for snakes.
You're quite fond of the name "Celeste".



Gört---> Book Quiz


torsdag 10 maj 2007

Så sant som det är sagt...

silverfisken träffar rätt i hjärtat
Liksom Säkert! Kunde inte sagt det bättre själv....

Varenda bok jag kunde komma över läste jag
Och jag spydde aldrig vid kullen

Vid 4H-gården
Behövde aldrig ungdomsvården
Den enda som aldrig rökte
Den enda som aldrig försökte fuska på proven
Då lär man sig ju inte nåt
Jag var nog värd allt stryk som jag har fått

Den enda som inte tafsades på
Den enda det inte bråkades på
Den enda som hade en god relation med mor och far

Och jag grät mig till sömns efter alla dar
Och jag grät mig till sömns efter alla dar

De säger att det är kul att vara ung och fri
Fri från vaddå, från förpliktelser - tjenare
Man skulle hora och madonna,
Smart och korkad på samma gång
Man skulle ha en kille med bil
Man skulle ha en silverring
Jag var inte ens kysst
Men jag visste vem jag var

Så jag grät mig till sömns efter alla dar
Så jag grät mig till sömns efter alla dar

Tack kära år som går
Tack kära dagar som läker
En paus mellan nu och då
Och en paus mellan dig och mig
Jag såg dig på stan igår
Du såg ledsnare ut än då
Jag skrattade mig till sömns

Vilken jävla lögn att det ska vara ens bästa tid
Vilken jävla lögn att det ska vara ens bästa tid
Vilken jävla lögn att det ska vara ens bästa tid
Vilken jävla lögn att det ska vara ens bästa tid


Hämta hem här. Gört!

söndag 4 mars 2007

Nöjd?

Sitter här på jobbet och lyssnar på radion. Ett riktigt bra program om militärligan. Och mitt i allt kommer låten som är som skriven för mig... Jag lovart. Svensk musik när igenkänninghetsfaktorn är som bäst eller kanske värst...


Aldrig nöjd, aldrig nöjd

Usch, hur kunde jag dejta det där?
Att jag trodde det skulle fungera
Det började bra, men sen efter nån dag
Försvann all hans charm och han blekna
Det var inte den första i åroch definitivt inte sista
Det brukar bubbla från start
Med spännande prat
Romantiska möten med kyssar
Men sen tröttna jag direkt
Vilken äcklig andedräkt
Hans irriterande tics
Han är royalist
Jag förtjänar faktiskt något bättre
Jag lovar, jag kan fixa vem jag vill

Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå
Men herregud, jag kan få bättre än så

Jag har verkligen provat med allt
Jag har träffat, för fan, hela världen
Från Paris till Shangai, slitna jeans och kavaj
Jag har till och med surfat på nätet
Men jag blir aldrig nöjd, nej, jag stör mig på allt
Han skriver så fult och han sjunger så falskt
Vilken läskig mustasch, alldeles för lat
Var är hans sinne för humor?

Hmm... Har iofs aldrig lidit av att någon har varit för lång. Haha.

lördag 3 mars 2007

You are one of those people.

Ja. Skulle ta skurhinken och sätta igång. Öppnade media player (eftersom jag inte har itunes eller någon ipod heller för den delen men de går väl kanske lite hand i hand...) och valde låtlistan "december" för att den är lagom för en lördagseftermiddag efter en tenta o ja... Valde "spela upp blandat" och så kommer den. Den där låten. Var tvungen att sätta mig ner och titta ut över hustaken och tänka lite. Att titta ut över hustaken är nog en av de få sakerna som är bra med min lägenhet. Det finns det fler som tycker. O ja. Den här låten dåra, Sophie Zelmanis mästerverk. Sophie ja, där finns det en del att säga men jag återkommer i ämnet.

I can wake up to a bad day
I know how to go from there
But you
I can't handle
It's not that you're not welcome
You're amazing in my eyes
It's me that change too much
around you

You are one of those people

I can think of a million reasons
and times when I should
shut my mouth
But I feel like a fool
around you

You are one of those people
that just ain't good for everyone
I have nothing against you people
But I don't like what I become
We will never know eachother
It's not much to cry about
But why I get so strange around you
might be something to work out

Hög igenkänninghetsfaktor (ett högst vetenskapligt vedertaget begrepp) när den är som värst.

Love.